Jag brukar ofta tänka, vilja, försöka och ibland lyckas fånga dagen. Jag upptäckte nyss att min syn på hur man gör detta förändrats. Eller kanske snarare - jag kan se det hela från ett annat perspektiv. Jag har lyckats ställa mig på skolbänken för första gången, så att säga, Oh Captain my Captain. :)
Vad är då att fånga dagen? Är det att allt blir som man vill, eller att man gör det bästa av situationen när det inte gått som man vill? Dessa frågor behöver inte ha ett antingen-eller-svar, men det jag vill belysa är att vad man tycker i teorin är inte alltid det man upplever i praktiken.
Om du vaknar en dag då solen skiner tänker att "Jag vill ut på en härlig morgonpromenad, och sedan komma hem till ett varmt bad med något gott att dricka och en bra bok att läsa. Sedan ska jag träffa en vän, åka in till stan eller något annat, hitta på någonting roligt som jag inte gör varje dag!"
Du börjar ta promenaden, och så börjar det ösregna. Du springer hem, tänker ta ditt bad iaf, men det är något knas med varmvattnet, som inte fungerar för tillfället. Du hittar inte heller något att dricka som du är sugen på, och boken du läst har du lagt på ett så fiffigt ställe att inte ens du hittar den. Du försöker ringa en vän, men alla verkar upptagna just idag.
Med andra ord - ingenting blev som du hade tänkt dig. Det är klart man blir besviken, arg, ledsen eller hur man nu reagerar på en sådan situation.
Tänk på hur det vore om den dagen verkligen blev precis som du hade tänkt dig - vilken underbart härlig dag det vore! Det vore att fånga dagen verkligen!
Men om det nu inte skulle bli så, om nu allt skulle gå snett - går det inte att fånga dagen då?
Jag har inte tänkt tanken, men jag har nog iaf levt efter, omedvetet, att fånga dagen innebär en perfekt dag. Och nu slog tanken mig att det inte behöver vara så. Om jag väljer att denna regniga dag, när varmvattnet inte fungerar och inga vänner är hemma, att istället krypa upp i soffan med en filt, eller måla en tavla eller någonting annat jag tycker är trevligt och faktiskt KAN göra, då är det en lika väl fångad dag det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
"I now know that every second counts"
Man behöver inte ha en idealistisk dag för att den ska vara perfekt. Det räcker med att man tänker lite på hur underbart livet är egentligen. När man ser de vackra trädkronorna, känner solens värme i ansiktet när man går ut eller hör regnet tappra på fönsterbrädan när man ligger i sängen och halvsover. Då njuter man. Eller jag i alla fall.
Visst är det betydligt lättare att fånga dagen om man uppskattar det lilla runt omkring sig, verkligen! Ett bra sätt att fånga dagen på. Men det jag menade var dagar när ALLTING går snett - då är det ganska svårt att se det lilla fina i världen. Då kan de mörka tankarna "ta övertaget". Till saken: Jag menar att MAN SJÄLV HAR MAKTEN att vända det här dåliga till någonting bra. Att VÄLJA att se just det fina i livet. :)
Jag förstår vad du menar fast jag tycker att det är skillnad på när inget blir som man tänkt sig och när allt verkligen är pissigt. Vad du menar av det när du skriver "allting går snett" vet jag inte riktigt.
Jag tror inte att det går att fånga varje dag. Ibland när det händer riktigt jobbiga saker, saker som inte bara är nåt annat än man tänkt sig utan saker som faktiskt inte har någon ljus sida, då tycker jag att man har rätt att ha en pissig dag och vara arg och ledsen. För ibland tror jag faktiskt att man mår bättre av att leva ut sin besvikelse, sorg, skam eller ilska istället för att försöka se det positiva. Men kanske är det då ett sätt att fånga dagen, man tar vara på dagen på bästa sätt genom att leva ut det man behöver leva ut. Fast jag vet inte om jag skulle kalla det att fånga dagen. Fånga dagen batyder nog något annat för mig.
Humor borjar där det roliga upphör.
Berätta en rolig vits! Skratt gör, att vi kan överlever på denna planet, eller ökar chansen åtminstone. Ironi allmänt, men särskild självironi, självinsikt, arbeta med dig själv, och inse, att du inte är medelpunkten!!!!
Skicka en kommentar