Att planera - vad, hur, och varför

Som universitetsstuderande har jag lärt mig hur otroligt krävande skolan kan vara. Då är det viktigt att kunna konsten att planera. Förut var planering ett sätt för mig att sätta upp mål för vad jag skulle hinna i mitt skolarbete och till när. Punkt. Inget mer. Men det finns så mycket mer som planering innebär, iaf om man är en människa med mycket studier (eller jobb eller annat som man "måste göra" i sitt liv.)

Vad ska man planera? Allt. Inte bara jobb, utan också intressen och roliga saker. Jag har märkt alltför ofta att jag studerat varje ledig stund och "glömmer bort" både vänner och intressen. Eller snarare, man prioriterar det man för stunden tror är viktigast. Men det är viktigt att vårda både sig själv och sin vänskap (någonting som alla redan vet, men som man lätt "glömmer"). Och detta löser man lättare med planering.

Jag lägger upp det så, att jag har en tankebild (ingen fast gudskelov, man måste tillåta sig frihet, men det är en mall att röra sig kring). Jag tänker mig 8 timmar sömn, 8 timmar plugg och 8 timmar VAD TUSAN JAG VILL.

Och om jag nu har 8 timmar där jag gör vad jag vill, hur ska jag då spendera dem på rätt sätt? I min almanacka har jag en veckoöversikt med rubriken "Hälsovecka". Det är här vården av mig själv och mitt välmående kommer in i bilden. Det är fyra rubriker:

• "tränat"
• "ätit nyttigt"
• "hört av mig till en vän"
• "egentid"
  
  

Och så kryssar jag vad jag gjort vilka dagar, för att se till att allt hinns med varje vecka. :)

För att vårda vänskapen har jag satt upp en väggalmanacka i mitt rum, vars enda syfte är för mig att skriva in vilka vänner jag hört av mig till, och vilket datum. På så sätt får jag en lätt översikt över vilka vänner jag borde höra av mig till lite oftare, och faktiskt hur ofta jag verkligen gör det. Det är också en liten push att se almanackan hänga där - som en minneslapp. :)

Jag planerar alltså in skola, egentid, välmående, och relationer. Det passar mig och mitt liv just nu. Sedan kan man ju planera det man själv vill och har behov av, det viktiga tror jag är att man gör det, och inte glömmer att det viktigaste just nu inte enbart är det tråkiga, utan balansen. Vissa behöver göra mer tråkiga saker, för att de lever för lätt och ledigt, och skjuter upp viktiga saker. Andra behöver planera in det roliga, för att man är för ambitiös. Jag tror helt enkelt att alla som inte har balans i livet behöver planera. Och det är nog ganska många.

Hur fångar man dagen?

Jag brukar ofta tänka, vilja, försöka och ibland lyckas fånga dagen. Jag upptäckte nyss att min syn på hur man gör detta förändrats. Eller kanske snarare - jag kan se det hela från ett annat perspektiv. Jag har lyckats ställa mig på skolbänken för första gången, så att säga, Oh Captain my Captain. :)

Vad är då att fånga dagen? Är det att allt blir som man vill, eller att man gör det bästa av situationen när det inte gått som man vill? Dessa frågor behöver inte ha ett antingen-eller-svar, men det jag vill belysa är att vad man tycker i teorin är inte alltid det man upplever i praktiken.

Om du vaknar en dag då solen skiner tänker att "Jag vill ut på en härlig morgonpromenad, och sedan komma hem till ett varmt bad med något gott att dricka och en bra bok att läsa. Sedan ska jag träffa en vän, åka in till stan eller något annat, hitta på någonting roligt som jag inte gör varje dag!"

Du börjar ta promenaden, och så börjar det ösregna. Du springer hem, tänker ta ditt bad iaf, men det är något knas med varmvattnet, som inte fungerar för tillfället. Du hittar inte heller något att dricka som du är sugen på, och boken du läst har du lagt på ett så fiffigt ställe att inte ens du hittar den. Du försöker ringa en vän, men alla verkar upptagna just idag.

Med andra ord - ingenting blev som du hade tänkt dig. Det är klart man blir besviken, arg, ledsen eller hur man nu reagerar på en sådan situation.

Tänk på hur det vore om den dagen verkligen blev precis som du hade tänkt dig - vilken underbart härlig dag det vore! Det vore att fånga dagen verkligen!

Men om det nu inte skulle bli så, om nu allt skulle gå snett - går det inte att fånga dagen då?

Jag har inte tänkt tanken, men jag har nog iaf levt efter, omedvetet, att fånga dagen innebär en perfekt dag. Och nu slog tanken mig att det inte behöver vara så. Om jag väljer att denna regniga dag, när varmvattnet inte fungerar och inga vänner är hemma, att istället krypa upp i soffan med en filt, eller måla en tavla eller någonting annat jag tycker är trevligt och faktiskt KAN göra, då är det en lika väl fångad dag det.

Revidering 2

Ännu en korregering: jo, man KAN ljuga i bloggen, men jag väljer att inte göra det. :)

Revidering av föregående...

Vid närmare eftertanke är det lite fel i mitt föregående inlägg. Jag påstod att jag inte hade någon anledning att skaffa mig bloggen, vilket jag tror inte stämmer. Alla har en anledning för att de gör någonting - annars skulle de helt enkelt inte göra det. Man måste få ut någonting av handlingen; annars är man inte motiverad att utföra den.

Allt man gör har en anledning. Tänk efter.

Jag tror att anledningen till att jag skaffade mig denna blogg var att jag på senaste tiden haft mitt huvud fullt av tankar som jag velat föra ner i skrift. Idéen om blogg är en inspiration från vänner som redan skriver, och jag tycker det verkar ett roligt och bra sätt att skriva tankar på. Dessutom är det roligt att dela med sig av sina tankar till andra som är intresserade att läsa.

Nu blev det här nästan som en vanlig blogg i alla fall, med en "anledningsbeskrivning" i början. Typiskt. Men man kan ju inte ljuga i bloggen. :)

Ny blogg

Så har även Malin skaffat sig en blogg. Det är väl i det här inlägget man antas förklara varför man gjort det, vad anledningen är m.m. m.m... Det tänker inte jag göra, eftersom jag inte har någon anledning.